Vi på Snäckevarp
Grannbladet för Samfälligheten.
Sidan 2
Ordförandens ord våren 2006
Jag sitter just nu på vår terrass. Det är den 6 maj och termometern visar på över 20 grader. Vi har längtat efter värmen och nu helt plötsligt finns den här. I flera veckor har det dragit kallt från Östersjön men nu börjar säkert vattentemperaturen att stiga också den.
Vår redaktör Hans St önskar att jag denna gång berättar lite om vad en ordförande i vår samfällighets båda föreningar sysslar med under verksamhetsåret. Som ordförande håller jag ihop verksamheten i föreningen med hjälp av styrelsekolleger och de verksamma tillsyningsmännen samt ekonomiansvarige. Varje vecka, ibland varje dag, är det något ärende som skall behandlas av en tillgänglig ordförande som dessutom tillhör den tredjedel av medlemmarna som bor här ute på Snäckevarp hela året.
Budgeten för det nya året skall göras klar och behandlas av styrelsen i månad maj. En ordförande måste se till att styrelseledamöterna lämnar sina förslag till verksamhetsårets arbeten och därefter gå igenom kostnaderna för detta med vår ekonomiansvarige. Intäkter skall ställas mot kostnader under budgetåret för att sedan få årsstämmans godkännande.
Det skall skrivas en verksamhetsberättelse över året som varit och som speglar vad vi i styrelsen har uträttat inom de olika områdena. Motioner från medlemmarna skall behandlas och styrelsen skall yttra sig. Detta föranleder beredningsarbete och samordning av ordföranden. En verksamhetsplan för det kommande budgetåret skall skrivas av ledamöterna och sammanställas av ordföranden för att sedan godkännas av stämman. Det är mycket att hålla i men framför allt att kunna ge så mycket information som möjligt till medlemmarna. Vi skall genomföra informationsträff och se till att vår redaktör för medlemsbladet får material för medlemsinformation.
När väl årstämman har sagt sitt, sätter styrelsearbetet igång. Styrelsen skall konstituera sig som det heter varigenom arbetsuppgifterna fördelas. Vi skapar god framförhållning med att planera arbetet för ett halvår i taget och ha schemalagda styrelsemöten. Det senaste året har arbetsuppgifterna för mig varit många och skiftande som det skall vara. Det har varit flera förhandlingar med kommunens tjänstemän ang. Fyrfjärdens båthamn (se separat artikel i bladet). En extra stämma som föranleddes av markbyte med kommunen. En fråga som inte styrelsen själva får bestämma om enl. Lagen om Samfälligheter. Osv.
Att vara ordförande i både Samfällighets- och Vägförening
bygger naturligtvis på duktiga medarbetare i styrelserna och inom
ekonomin samt att de som har hand om tillsynsarbeten fungerar och gör
sitt bästa vilket jag kan intyga. En ordförande får också
hjälp av medlemmar som har specialkunskaper i olika frågor. Tack
för dessa bidrag. Ingen nämnd ingen glömd.
Solen skiner fortfarande och nyss hördes göken gala.
Ha en skön sommar.
Hans Lindquist, ordf..
Vad ordf Hans inte nämnde var, att han dessutom tillsammans med Birgit Göransson planerar utfärden till Harstena späckkokeri med skiftande tillgång till utflyktsbåtar. Hoppasbara att han ser motiv för en ljuvlig rekognoseringstripp dit ut vid gott väder. Tjänsteresor är betydelsefulla.
Reds anm
Vår framtid i Fyrfjärdshamnen
Som alla vet begärde vi genom förhandlarna Hans Lindquist och Hans Stackegård, att tillsammans med Kommunen fastlägga samarbetsförutsättningarna i driften av Fyrfjärdshamnen innan vi lägger ner de stora investeringar, som vi ser bör göras inom den kommande tioårsperioden. Vi har diskuterat fram fyra olika alternativ i samanträden med Teknisk chef och Gatuchef. Dessa framtidsalternativ kvarstår, men vi har inte lyckats övertyga Kommunen om att förnya samarbetsavtalet i förtid. Vi har formellt erhållit kommunens svar i följande brev:
Valdemarsviks Kommun, Tekniska utskottet
Fyrfjärdens hamn
Arrendefrågan, underhåll och framtida utbyggnad
Snäckevarps samfällighetsförening har i skrivelser till Valdemarsviks
kommun aktualiserat den framtida hanteringen av Fyrfjärdens hamnanläggning.
Bakgrund
Kommunen äger småbåtshamnen i Fyrfjärden, Gryt. Hamnanläggningarna
byggdes ut med en fördelningsprincip 40/60, dvs. 40% investerades av
kommunen och 60 % av exploatören Fritidsbyggen AB. Fritidsbyggen anlade
motsvarande 242 platser och kommunen , i ett senare skede, 158 platser.
När hamnen övergick i kommunens ägo förutsattes att
de investeringar som exploatören gjort i hamnen inte skulle belasta
fastighetsägarna inom Snäckevarpsområdet med kapitalkostnaderna.
Två avtal tecknades mellan kommunen och Snäckevarps samfällighetsförening
(SSF) om dispositionen av hamnen.
Ett avtal tecknades som ett lägenhetsarrende, daterat 1987-06-25(rev
87-10-16). Detta arrende upphör 2012. Förlängning av avtalet
kan ske med 5 år i taget. Samfällighetens medlemmars rätt
till disposition av 242 båtplatser regleras ytterligare i exploateringsavtal,
daterat 1968-09-02, samt tilläggsavtal daterat 1987-10-16.
Ett annat avtal mellan SSF och kommunen angående skötsel av de
bryggor som kommunen disponerar, gäller för närvarande med
5 års löptid. Det avtalet löper ut 2007-12-31, och ska sägas
upp senast 2006-12-31, eljest förlängs det ytterligare 5 år.
SSFs önskemål
SSF är nu angelägen om att snarast förlänga avtalen, alternativt överta hamnen med äganderätt.
Nuläge
(Hamnens renoveringsbehov och berörda budgeteringar beskrivs.)
Sammanfattning
För kommunen är hamnen, genom sitt skyddade läge i skärgården
och attraktivitet i samband med exploateringar för ytterligare bostäder,
en ovärderlig tillgång. Fyrfjärden ska vidare ses som ett
komplement till Fyruddens hamn.
Kommunen äger hamnen, SSF har rätt att disponera 242 platser till
en hyra som kommunen beslutar, som för övriga hyresgäster
efter reinvesteringar och standard höjningar i hamnen.
Eftersom reinvesteringar och förbättringar ska genomföras i Fyrfjärdens hamn, behövs ökad kunskap om fritidsbåtsägarnas krav, båtstandard, betalningsvilja mm. Årets investeringar som görs i form av bryggrenovering och skapande av platser på grunda vatten kommer att ge underlag för investeringar kommande år.
Förslag till beslut
KSTU föreslås besluta
Att i nuläge inte behandla begäran om omförhandling av lägenhetsarrende eller förändrade upplåtelseformer för Fyrfjärdens hamn. I samband med budgetarbetet för 2008 ska kompletterande underlag för den framtida driften presenteras.
Björn Fredell
Ovanstående förslag till beslut har sedan bekräftats i brev från Kommunen till Samfälligheten. Detta brev kan ni som medlem begära kopia av från Samfällighetssekreteraren.
Mot denna bakgrund har styrelsen beslutat att begränsa investeringarna i Fyrfjärdshamen till rent underhåll samt sådana investeringar, som vi senare kan flytta, nämligen Y-bommar och liknande. Inom vårt underhållssamarbete med Kommunen kommer vi att fortsätta söka rationella former för samarbete och söka kompensationsformer för eventuella frivilliginsatser från medlemmarnas sida. Förhandlingarna om långsiktigt samarbete ajourneras alltså till 2008.
Hagby Äng tar plats i EU!
EU har ett omfattande program för att bevara kulturlandskapet. På
Östergötlands breddgrader är det ängsmarken man vill
se bevarad, men det finns väldigt begränsade möjligheter
att finna sådan marker, som kan återskapas till verklig ängsmark.
Det är Länsstyrelsen som ansvarar för programmet och hittills
har man endast funnit totalt 200 hektar som kvalifiserar sig till ängsmarksbevarande
i hela Östergötland trots att länet tillsammans med Södermanland
betraktas som Sveriges ängsmarkslandskap.
Vi anser väl litet till mans, att det just är ängsmarken i Östersjöns karga strandzon som bäst bevarar kulturarvet av gamla tiders öppnande av slåtterängar och betesängar, men den som går från tanke till handling är som vanligt vår markvårdsansvarige, Björn Nilsson.
Björn inbjöd Länsstyrelsens expert, Anders Eliasson, att besöka Snäckevarp och på ort och ställe se våra ängsplättar och framför allt vår juvel: Hagby Äng. Visserligen var det inte när orkidéerna blommade, men Anders Eliasson blev lyrisk.
Samfälligheten gjorde nödiga ifyllningar av ansökningsblaketter och si: Nu har vi fått beviljat underhållsstöd med 6500 kr pr år (förnyad ansökan varje år) för att hålla Hagby Äng öppen.
Det är många av oss som hörsammat tidigare markansvariga såsom Birger Jägtoft och Ulf Sjögren att tillsammans med Hans Svedin respektive Gunnar Göransson göra slåtterdagsverke för att bibehålla ängskarraktären. Det är ju ganska tillfredställande att konstatera att Bryssel har samma uppfattning: Det är värt ansträngningen. Bara synd att Bryssel inte får se det fina resultatet.
Nu ställs vi, både i styrelsen och bland medlemmarna, inför beslutet:
Vad göra med våra öppna marker?
Björn Nilsson har gjort en inventering, och detta är Björns
annalys:
"2005 gjorde jag en inventering av våra öppna marker, undantaget
åkermarken. Jag kom med hänvisning till vår områdeskarta
fram till följande"
(Områdesnummer enl kartan): Klicka på kartan för en större bild. Öppnas i ett nytt fönster.
#1 Sparsam träd- och buskvegetation. Sköts av de närboende.
#2 Gammalt fårbete, ej använt på flera år. Kraftig gräsväxt med inslag av stora tuvor. Stängslet är nästan intakt. Ligger illa till som bete (nära till tomter, vattenförsörjning, transporter etc.). Om ingen alternativ användning finns bör staketet tas ner och skogen tillåtas vandra in.
#3 Strandäng, ej betad på länge, nu bevuxen med manshögt älggräs och vass .Markskiktet är tuvigt och området kring diket är sankt, svämmas troligen över vid högvatten. Efter restaurering bör den kunna användas som bete.
#4 Gammalt bete, sparsamt beväxt med planterade ädellövträd. Tänkbart objekt att göra slåtteräng av.
#5 Betesmark som används.
#6 Fårbete, som ej använts i år. Stängslet är kvar. Lämpligt att använda som bete.
#7 Liten åker, ingår i betesmarken väster om Snäckevarpsvägen.
#8 Muromgärdad gammal åker, sank på mitten. Strategiskt läge vid stora vägen, något av ett skyltfönster. Slyet hålls efter.
#9 Ej använd del av slåttervallen. Kan kanske användas som foderareal.
#10 Mycket gammal kulturmark vid gården, delvis omsluten av en stengärdesgård. Har använts som hästbete, dock ej i år. Bästa användningen är betesdrift.
#11 Liten fårhage med staket. Om den inte används bör staketet tas ner och björkskogen tillåtas vandra in
#12 Hagbyäng (Kälet), sköts som slåtteräng. Rik flora med ett trettiotal arter konstaterade. En försiktig gallring av enarna bör göras för ljusinsläppets skull. Ev. går det att utvidga området uppåt till.
#13 Liten åker vid stigkröken. Lämpligt objekt för de närboende att sköta.
Björn Nilsson, markvårdsminister.
Vilka ytterligare ängar bör vi bevara som EUs ängsmark?
Vid informationsmötet i juni avser Björn att presentera tänkbara ängskandidater och rangordna dessa för att Samfälligheten steg för steg skall inordna dessa en per år i ansökan till länsstyrelsen om EU-stödd ängsmarkshållning.
Glöm inte att i vår besöka Hagby Äng när orkidéerna
blommar. Kom gärna med förslag till vilka ängar som skall
underhållas, men gör det kanske inte i form av årsmötesmotioner
eftersom det är för tidigt att göra formella beslut som överhopar
markansvariga.
Red