top of page
Historik
Välkommen till sidan som samlar information om områdets historia! Du som har underlag, bilder, berättelser etc är välkommen att höra av dig och för oss som bor i området hoppas vi att det är värdefullt att kunna lära oss om vår egen hembygdshistoria, hur vår förening bildades och vad som fanns här innan dess.
Platser
Profiler
Övrigt
Snäckevarpsprofiler
Snäckevarpsprofiler – Kerstin Schullström
Det är nog svårt att slå Kerstin Schullströms långa tid i Snäckevarp. Hon kom nämligen hit redan 1933. Då var hon bara ett år gammal....
Snäckevarpsprofiler - Birger Jägtoft
Bilden är tagen i mitten av 1980-talet när Birger var ledare för en markvårdsvandring på Samfällighetens mark söder om väg 212. Birger...
Övrigt
Gryt i litteraturen
Många av oss som är fast- eller deltidsboende i Gryt med omnejd kan ha intresse av att lära oss mer om vår hembygd. Det gäller kanske...
Kulturarvsrapport med bilder på objekt
En gedigen genomgång av kulturobjekt i området har genomförts vilket underlättar för oss att diskutera beslut om åtgärder i styrelse och...
Säljbroschyr Snäckevarp från 1971!
Vi har via en medlem fått tillgång till den ursprungliga säljbroschyren då området bildades! Priserna för tomterna tror vi kan ha legat...
Skyltar om Snäckevarps historia
Det finns många kulturlämningar i Snäckevarp. Vid tretton av dem finns numera skyltar som berättar deras historia. Du hittar kort information om dessa skyltar nedan.
Värn vid Takviksudden (1)
Under början av 1940-talet och senare under kalla kriget byggdes flera militära anläggningar i Gryt. Lämningar av ett värnkomplex från 1940-talet finns på berget på Takviksudden. Värnet byggdes med fri sikt över Orrens inlopp. Syftet med värnet var i första hand spaning och att hindra att fienden trängde in i skärgården.
Värnet på Takviksudden var en enkel konstruktion i sten, möjligen med tak i trä eller presenning. Värnet var bemannat med 3–4 soldater. Dessa tillhörde sannolikt lokalförsvarsförband knutna till regementet I 4 i Linköping. Utrustningen bestod av kikare, gevär och i vissa fall en kulspruta.
Värnet på Takviksudden var en enkel konstruktion i sten, möjligen med tak i trä eller presenning. Värnet var bemannat med 3–4 soldater. Dessa tillhörde sannolikt lokalförsvarsförband knutna till regementet I 4 i Linköping. Utrustningen bestod av kikare, gevär och i vissa fall en kulspruta.
Gården Norrtorp (2)
Gården Norrtorp finns nämnd i skrift första gången på 1540-talet. Namnet Norrtorp anses syfta på att gården låg längst norrut på udden mot Årsviken.
Norrtorp var en av de tre gårdarna som tillsammans bildar den fastighet som nu ägs av Snäckevarps Samfällighetsförening.
Norrtorp var en av de tre gårdarna som tillsammans bildar den fastighet som nu ägs av Snäckevarps Samfällighetsförening.
Värn vid Stugudden (3)
På Stugudden ut mot havet finns rester av militära värn. Under början av 1940-talet och senare under kalla kriget byggdes flera militära anläggningar i Gryt, bl.a. i Orren – den långa fjärd som ligger en bit norr om Snäckevarp. Vidare byggdes anläggningar i Fyrudden-Ekön-Hummelvik-Häradskär. Värnen byggdes med fri sikt över inloppet till Orren och över inloppet till Rågetedalens hamn. Värnet på Stugudden var uppfört i sten och betong.
Torpet Tovebo (4)
Torpet Tovebo låg på gården Norrtorps mark. Torp var under medeltiden nybyggen. När kung Gustav Vasa införde skattskyldighet för alla jordegendomar klassades de minsta gårdarna som torp. Senare blev torp benämningen för en mindre gård som arrenderades (hyrdes”) av torparen, dvs. brukaren. Arrendet betalades ofta genom arbete, s.k. dagsverken, eller andra skyldigheter.
Torpet Kälet (5)
Torpet låg på gården Norrtorps marker. Torpet återfinns i olika dokument från slutet på 1700-talet och till början på 1800-talet. År 1807 bodde här bonden Magnus Persson, hustrun Kjerstin Ericsson, pigan Kjerstin Persdotter, drängen Anders Andersson samt Kjerstin Jönsdotter. De tycks ha varit de som bodde där sist.
Torpet Mörkebås (6)
Torpet Mörkebås låg på gården Norrtorps mark. Det tycks ha varit bebott under ca 90 år, från omkring1750 till 1840. Mörkebås nämns i husförhörslängden från 1740/50-talen. Då bor här Carl Bengtsson, hustrun Christina, Anna (moder till Carl?), tvillingarna Pehr och Måns samt pojken Måns.
Bränneri (7)
Vid Snäckevarps gård låg tidigare ett bränneri som tillhörde gårdens gästgiveri. I bränneriet framställdes brännvin. Byggnaden användes senare troligen som tvättstuga till gästgiveriet. Bredvid byggnaden låg en brunn – en vattensamling- som sannolikt användes till tvätt, men också för att vattna gårdens djur.
Milsten (8)
År 1649 beslutades att de som reste i Sverige skulle betala en avgift till den som körde – ofta en s.k. skjutsbonde. För att kunna beräkna skjutsavgiften måste man veta vägavstånden. Därför infördes en enhetlig mätning i landet och en mil bestämdes till 18 000 alnar, motsvarande 10 688 meter. Den milsten som står vid Snäckevarps gård ingick i det systemet.
Gården Snäckevarp (9)
Det finns olika tolkningar av namnet Snäckevarp. En tolkning kopplas till snäckor i marken. En annan tolkning kopplas till båttypen snäcka. Sådan båtar kunde varpas (dras) genom det sund som tidigare band ihop Årsviken och Kyrkviken
Båtsmanstorpet nr 150 (10)
Konung Karl XI skapade Indelningsverket för att på ett säkert och smidigt sätt hålla soldater och manskap till de många krigen under 1700- och 1800-talen. Båtsmanstorpen tillkom för att förse flottan med manskap. Ett antal hemman (gårdar) ansvarade gemensamt i en s.k. rote för att anställa en soldat/ båtsman och förse honom med bostad och (ibland) lön. Soldaten med familj levde på sitt lilla torp, gjorde dagsverken och hade arbeten i bygden. Han övade också regelbundet med sitt kompani. Till torpet hörde i regel en liten täppa.
Fyrtorps by (11)
Namnet Fyrtorp har inte något med en fyr att göra. Namnforskare anser istället att fyr är en äldre form för fur, dvs. tall. Fyrtorp var således ett område där det växte tallar. De första skriftliga dokumenten om Fyrtorps by finns från 1540-talet
Fyrtorps äng (12)
Ängarna spelade en viktig roll i det gamla bondesamhället. De skulle dels ge vinterfoder till gårdens djur, dels fungera som betesmark efter det att höet skördats. För att ge så mycket foder som möjligt krävdes en hel del skötsel. Fyrtorps äng finns utritad på kartor från år 1799 och framåt.
Dansbanan (13)
Berghällen intill vägen upp mot Fyrtorps by har sedan 1800-talet använts som dansbana av Grytsborna. Under andra världskriget var många militära förband förlagda i området och dansbanan användes då flitigt av soldaterna och traktens ungdomar. Musiken var sannolikt dragspel eller vev-grammofon. Stengärdsgården intill användes som sittplats för att vila de trötta benen efter dansen.
bottom of page